Nu börjar åter igen en kurs jag ska läsa medan jag jobbar. Det är tufft men otorligt roligt och givande. Så vad gör jag? Hämtar upp mina nya – och dyra – böcker hos Candy King (jag vet) och sätter mig för att börja.
Efter sisådär tio minuter kommer jag på mig själv (ensam, som alltid) sitta och skratta högt och låta skrattårarna rinna till Americas Funniest Home Video. Ni vet, ”if you can get it on tape- you can get it in cash”. Ungefär lika härligt som en annan favoritslogan till världens förmodligen sämsta – och mest beroendeframkallande – serie. ”Like sand through an hourglass – so are the days of our lives”. Jisses. Och det värsta är att alla (jo, jag sa alla, även du) någon gång har sett den här inomhus-filmade-teveserien. Det spelar ingen roll om du såg den 1965, under 80-talet eller fanatiskt följer den varje dag nu, det är samma rollfigurer och det är alltid lika lätt att komma in i handligen igen.
(Ja, serien började faktiskt spelas in 1965)
